”SHL och svensk hockey måste ta ett större ansvar för att utveckla damhockeyn”

347
Anders Källström, ordförande i SHL. I bakgrunden till vänster syns Fjällräven Center. Foto: Olof Wigren.
Annons

Publiksiffrorna ökar och samarbetet med Svenska Ishockeyförbundet är bra.

Svenska Hockeyligan, SHL, har mycket att glädjas åt – men också en del att förbättra.

– Det borde till exempel vara en självklarhet att varje SHL–klubb satsar på damverksamhet. Det är vi som har de största resurserna och kan gå i bräschen för det, säger SHL:s styrelseordförande Anders Källström.

Ja, det är ingen hemlighet att SHL:s TV–avtal är en guldgruva för både organisationen och dess medlemmar.

38,4 miljoner kronor per klubb betalas ut under innevarande säsong.

SHL omsätter denna säsong cirka 1,9 miljarder kronor (!) och det är tv–kanalen C More som är den starkast bidragande orsaken till det.

Nuvarande avtal började gälla säsongen 2018/2019 och är skrivet på fyra år.

Vid sidan av detta har SHL ökat sina publiksiffror vilket genererar ytterligare intäkter.

Annons

En stor del av de pengar som klubbarna tar in går till lönekostnader. Den genomsnittliga lönekostnaden för klubbarna är cirka 40–50 procent av den totala omsättningen.

Men det skiljer mycket mellan klubbarna med högst lönekostnad – runt 100 miljoner kr/säsong – till den som har den lägsta, Timrå IK med cirka 40–45 miljoner kr/säsong.

Likaså är det avsevärda skillnader mellan klubbarna med störst eget kapital och lägst.

Här rör det sig om mer än 110 miljoner kronors differens mellan rikast och fattigast.

– Genom att vi synar varje klubbs ekonomi och ställer krav på hur stort eget kapital som behövs för att få spela i SHL, gör vi vad vi kan för att klubbarna ska ha ekonomin under kontroll. Det är bra system.

SHL:s TV–avtal med C More gör att den ekonomiska klyftan mellan klubbarna i SHL och HockeyAllsvenskan ökar för varje säsong.

– Därför är det viktigt att SHL, parallellt med att se till medlemmarnas intressen, verkar för att tillföra svensk hockey både resurser och kvalitet som kan gagna den totala verksamheten i landet, säger Anders Källström.

I det ligger bland annat att ställa krav på SHL–klubbarna som inte har damverksamhet eller en uttalad satsning på en sådan, att åtgärda det så snart som möjligt.

– Det är ett ansvar vi har.

Anders Källström menar också att ett mål för hela hockeyfamiljen måste vara att på sikt försöka få Damkronorna att nå samma status och folkliga uppskattning som det svenska damlandslaget i fotboll.

– Att se vilket intresse damlandslaget i fotboll genererar, och vilket mottagande det fick efter VM–slutspelet senast, är enormt inspirerande.

Ett annat prioriterat område är samarbete. Med Svenska Ishockeyförbundet, HockeyAllsvenskan och HockeyEttan.

– Jag tycker att vi har en god dialog med alla parter idag och samtalsklimatet och den ömsesidiga respekten för varandra är bra.

– Det finns mycket som kan lyftas upp och det finns en hel del frågor på bordet som inte är alldeles enkla att lösa, men jag upplever att det finns en gemensam inställning till att konstruktivt samarbete är den rätta vägen, säger Källström.

Han har varit styrelseordförande i SHL de senaste fyra åren. Dessförinnan var han under många år ordförande för MODO Hockey. Bland annat när föreningen byggde arenan Fjällräven Center och vann SM–guld 2007.

– Just arenorna är en bidragande faktor till att produkten SHL ökat i attraktionskraft. Bättre komfort och service parallellt med en stark, sportslig verksamhet gör att det är roligt och lockande att gå på SHL–matcher. Att se dem live.

Han är också positiv till att kraven på visst antal åskådare i SHL–arenorna slopats.

– Det viktigaste måste vara att varje klubb kan ha en ekonomi i ordning och att helhetsupplevelsen under matcherna är av hög klass. Vi ska inte ställa orimliga krav på till exempel nykomlingar i SHL att bygga ut sin arena eller att bygga en ny.

Publiken i Scandinavium väntar på ännu en SHL–match. Foto: Michael Erichsen/Bildbyrån.

Hittills under säsongen 2019/20 har intresset för SHL stort.

– De publiksiffror vi haft i inledningen av den här säsongen är rekordhöga och det är mycket glädjande.

Ändå tappar SHL och svensk hockey massor av talanger och profiler till NHL och andra ligor varje år.

– Det är svårt att göra någonting åt det. Däremot kan vi tillsammans bidra till en bra återväxt genom att erbjuda utvecklande miljöer och verksamheter i samarbete med Svenska Ishockeyförbundet, se till att spelare som flyttar utomlands vill vända hem och avsluta sina karriärer i Sverige och att svenska klubbar får bra betalt för de spelare de fostrar och som flyttar till NHL, säger Anders Källström och ser en viktig förändring nästa år som han tror kommer att betyda mycket för de två främsta ligorna:

– Den nya seriemodellen från säsongen 2020/21, med direkt upp– och nedflyttning mellan SHL och HockeyAllsvenskan, kommer på sikt att utjämna skillnaderna mellan de två högsta serierna. Det är positivt för hockeyn som helhet.

FOTNOT: Denna intervju har även varit publicerad i tidningen HOCKEY nummer 10/2019.