Per Larsmark – prästen som skapar, snickrar och skriver en spänningsroman

460
Per Larsmark med en vandringsstav som han gjort. Foto: Olof Wigren.
Annons

Under större delen av sitt yrkesverksamma liv har Per Larsmark i Bäck, Örnsköldsvik, varit präst.

Nu är han pensionär, men hoppar in ibland som präst när och där han behövs. Men mest ägnar han sig åt att skapa i sin snickarverkstad hemma på tomten – och skriver på en spänningsroman.

Han gör knivar som är små konstverk, tillverkar soffor, hyllor och andra möbler av återbruksmaterial och låter kreativiteten få fritt utlopp bland maskiner och verktyg.

– Jag älskar att hålla på med det här och har gjort det så länge jag kan minnas. Jag lät det få mer plats i mitt liv när jag bodde i Nordingrå och skaffade gamla brandstationen i Järesta, men här i Bäck och som pensionär har jag ännu mer tid för mina intressen, säger Per.

Skapandet gör honom gott.

– Min hälsa fick sig en rejäl törn 2003 då jag drabbades av hjärtinfarkt. Jag opererades 2004 och mår mycket bättre idag.

Men en konsekvens av det blev att det uppstod ett tillfälligt tvivel på sin egen yrkesroll.

Per kan inte förklara varför.

Annons

– Jag brukar säga att prästen blev kvar på operationsbordet och det tog ett tag innan han hittade mig igen, ler han.

Per Larsmark i sin favoritfåtölj, som står i verkstaden i Bäck. Foto: Olof Wigren.

Gudstron har dock aldrig lämnat honom.

– Jag tjänstgjorde i flera församlingar mellan åren 1993 och 2017. Bland annat i Nätra, Nordingrå, Ramsele och Arnäs. Dessförinnan var jag EFS–pastor på flera ställen.

I Nordingrå engagerade han sig enormt hårt i alla flyktingar som kom i den stora flyktingvågen och det höll nästan på att knäcka honom.

– Jag har lätt för att gå upp i saker om någonting fäster rejält på mig och i Nordingrå blev det lite för mycket för mitt eget bästa.

Några av de många knivar som Per Larsmark tillverkat. Foto: Olof Wigren.

Som friherre och inhoppande präst kan han göra det han tycker bäst om, men slipper övergripande ansvar för verksamheter och känner sig mer harmonisk.

– Idag får jag b a r a göra det jag gillar och det är en ynnest, säger han.

I somras hade han ett semesterprat om sin morfar i Radio Nolaskogs.

– Morfar var barnhemsbarn nummer 9009 och såldes för 600 kronor. Hans livshistoria är väldigt intressant och den har berört mig djupt.

Berättarlusten hos Per har fått honom att börja skriva på en bok om en sjukhuspräst som hamnar i ett mordfall som får förvecklingar för honom.

– Jag vill poängtera att ingenting är hämtat från det jag själv har upplevt. Däremot har jag använt mig av för mig bekanta miljöer i berättelsen.

– Jag började skriva på boken för fyra, fem år sedan. Den fick ligga och vila ett tag men nu är jag igång igen och har större skrivlust än någonsin, men jag har inte satt någon deadline för boken. Den får ta den tid den tar att färdigställa.

Det är något man kan kosta på sig i Per Larsmarks vardag.

Bråttom är inget rådande begrepp längre.

Däremot lust och glädje.

FOTNOT: Detta reportage har även varit infört i tidningen Nordsverige.