Möt Maria Boström i Bredbyn, redaktör för 100-årsjubilerande Nordsverige!

1814
Maria Boström, redaktör för Nordsverige. Foto: Privat.
Annons

Tidningen Nordsverige fyller 100 år i år och har en trogen ålderskrets i framför allt Sollefteå, Kramfors och Örnsköldsviks kommun. Det är också i dessa tre kommuner som tidningens redaktioner finns.

Redaktören Maria Boström utgår ifrån Bredbyn. Möt henne i den här intervjun.

– Det var i ganska unga år som jag började intressera mig för journalistyrket och när jag var 15 år var det ett självklart val inför yrkeslivet, säger Maria och utvecklar:

– Jag gillar att skriva helt enkelt och utbildade mig via både folkhögskola och universitet och hade turen att snabbt komma in i en dagstidnings ungdomsredaktion. I samband med praktik var jag på dåvarande Nya Norrlands lokalredaktion i Örnsköldsvik och fick hoppa in som vikarie och krönikör. Vägen därifrån ledde till ett halvårs kvälls- och nattarbete som radiotidningsredaktör innan jag började på Nordsverige strax efter millennieskiftet.

Berätta om Nordsverige, tidningens historia och hur den fungerar idag.

– Nordsverige är en tidningen som är sprungen från landsbygden och lantbrukarna. Den startade 1919, i en tid som präglades av framtidstro och där behovet och intresset för information var stort. En av drivkrafterna till tidningsstarten var att det skrevs för lite om landsbygd och lantbrukare.

– Man kan säga att det fortfarande finns fog för detta. Idag är Nordsverige en modern tidning, men vi brinner fortfarande för landsbygden och verkar även på så kallade ”vita fläckar”, det vill säga områden där det inte finns andra medier.

Hur ser din egen roll ut?

Annons

– Jag är redaktör för tidningen, vilket innebär att jag ”bygger” tidningen sett till artiklars innehåll, placering, planering framåt. Jag ser även till att vi håller en bra mix av nyheter och reportage samt lyfter ner stora angelägenheter på lokal nivå. Det är ett omväxlande jobb – och roligt!

Vilken betydelse tror du att Nordsverige har? 

– Jag tror att Nordsveriges betydelse ökar. Vi är vana att jobba i en tajt organisation och vi är vana att köra bil. Vi har dessutom vinnlagt oss om att vara närvarande lokalt. Utifrån det kör vi på och gör vårt jobb.

Har det en symbolisk betydelse att redaktören sitter i Bredbyn och inte i en stad?

– Det visar att vi lever som vi lär. Vi ska finnas och verka lokalt och det ger ett symbolvärde att vi inte bara säger det, utan faktiskt gör det. I mitt tycke är den lokala närvaron en viktig symbol.

Viken är din syn på landsbygdens kraft och framtid i Ångermanland?

– Jag har tillförsikt. Jag vet vilken styrka och vilket kunnande det finns på landsbygden. Dessutom har landsbygdsfrågor börjat ta mer plats även på riksnivå. Problemet är oftast att det skapas lagar och förordningar för problem i städer, lagar och förordningar som sedan skapar problem på landsbygden.

På vilket sätt kan Nordsverige göra skillnad för landsbygdens folk?

– Vi kan utgöra forumet för att lyfta upp viktiga skeenden på agendan. När något slår snett på landsbygden på grund av lagar anpassade för storstäder, likaså att lyfta goda exempel och idéer. Vi är ofta bra insatta i olika branscher och frågor redan i förväg eftersom vi finns på plats.

Hur vill du beskriva Anundsjöbygden utifrån ditt perspektiv? 

– Anundsjöbygden har blivit mitt hem. Det är en vacker bygd med handlingskraftiga människor och där ett generationsskifte är igång. Jag ser, med glädje, att barnfamiljer skaffar hus och att skolors underlag i form av barn verkar öka kommande år. Min förhoppning är att Anundsjöbygden kommer att öka sin befolkning och att det därigenom skapas ytterligare verksamheter.

Säg tre ord som beskriver Bredbyn bra.

– Vackert, tryggt och trovärdigt!

Foto: Privat.

Hur tror du att situationen är för Nordsverige om tio år till?

– Jag tror att lokala tidningar kommer att bli allt viktigare. Inte minst som tidningsbranschen är en bransch i kris och där lösningen i stort tenderar till att skära ned i personal och centraliseringar. Det innebär att tidningarna kommer längre bort från sina läsare och den utvecklingen har inget av godo med sig. Samtidigt är det fler som ”har råd med Netflix men inte med en tidning” och det försvårar också på så sätt att det bidrar till att sänka de ekonomiska möjligheterna för journalistiken. Ändå borde medias roll, att informera, granska och vara ett forum för debatt, vara någonting som alla ser värdet i.