Lokalt engagemang avgörande för biosfärområdet vid Vindeläven–Juhtadahka

195
Mellan Trollforsarna. Foto: Anders Esselin.
Annons

Det finns 701 biosfärområden i 124 länder. Sju av dem hittar du i Sverige och det senaste, Vindelälven–Juhtadahka, är ett av världens största och nordligaste.

– Jag ser det som en stor möjlighet för vår förening att samverka och nätverka för bidra till utveckling i området, säger Carl–Axel Gyllenram, ordförande i Vindelns hembygdsförening.

Just hembygdsföreningarna har haft stor del i att biosfärområdet i Västerbotten blev verklighet.

Det är FN–organet Unesco som utser världens biosfärområden, som ett led i ett vetenskapligt program. Syftet är att förbättra relationen mellan människor och miljö globalt.

– Hållbar utveckling är nödvändig för vår planet och att bli biosfärområde innebär att Unesco satt en kvalitetsstämpel på området Vindelälven–Juhtadahka. Det handlar inte bara om naturen och miljön utan också om människorna, historien, kulturen och näringslivet i området – det vill säga både ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet i området, säger Anders Esselin, koordinator för Biosfärområde Vindelälven–Juhtadahka.

Anders Esselin, koordinator för Biosfärområde Vindelälven–Juhtadahka. Foto: Privat.

Han fortsätter:

– Det faktum att vi nu ingår i en skara av liknande områden både nationellt och internationellt gör att vi kan delta i givande utbyten av idéer och erfarenheter.

– Ytterligare en viktig aspekt är att vi kan stötta lokala projekt och events, både med ekonomiska medel, kompetens, nätverk, kontakter och partnerskap. Här i Västerbotten kommer vi även att samarbeta med allt ifrån staden och universitetet till lokala och kulturella, mindre föreningar.

Annons

Däribland hembygdsföreningar.

Biosfärområdet bidrar också när det gäller utbildningar vid universitetet och skolor i området och anordnar även en egen utbildning av så kallade biosfärambassadörer.

Redan inför utnämningen var flera hembygdsföreningar i området engagerade i arbetet med att bli ett biosfärområde.

En av dem är Vindelns Hembygdsförening.

– Föreningens ordförande Carl–Axel Gyllenram gjorde ett fantastiskt framträdande – helt magiskt! – under invigningen den 17 augusti, när han läste upp ett brev från Evert Taube till dåvarande statsministern Tage Erlander som ett inlägg i kampen för att rädda nationalälven Vindelälven ifrån att byggas ut med vattenkraft.

– Generellt betyder hembygdsföreningarnas medverkan i det här oerhört mycket. Det lokala engagemanget har varit helt avgörande för att det här har kunnat förverkligas, säger Anders Esselin.

Carl–Axel Gyllenram, ordförande i Vindelns Hembygdsförening.  Foto: Jenny Lindmark.

Carl–Axel Gyllenram förklarar att det är nu det verkliga arbetet startar och att det gäller att knyta fler kontakter för nya samarbeten.

– Vi ser bara fördelar och en styrka i att det finns en projektledning som kan organisera och sammanföra olika föreningar och intressen.

– Tillsammans kan vi i det här området växa och utveckla våra verksamheter. Samarbete är ett nyckelord och det finns stor potential att åstadkomma bra saker.

Även inom besöksnäringen hoppas man på att biosfärområdet kan ha stor betydelse.

– Det kommer i ännu högre grad att sätta  Vindelälvsdalen, Laisdalen och nedre deln av Umeälven på världskartan, säger Anders Esselin och uppger att biosfärområdet Kristianstads Vattenrike uppskattas bidra med 25 miljoner kronor årligen i besöksekonomisk vinst för Kristianstads kommun.

Ett biosfärområde innebär ingenting i fråga om restriktioner utan syftar enbart till aktivt arbete med att försöka hitta hållbara lösningar för framtiden.

Miljöminister Karolina Skog har sagt att biosfärområdena kombinerar lokal förankring och vetenskapliga metoder och ligger helt i linje med riksdagens ambition att skapa ett mer hållbart samhälle.

Från Vindelns hembygdsförening finns också en önskan om andra effekter.

– Jag tror och hoppas också att vi tack vare det här ska kunna fördjupa samarbetet med samiska föreningar och införliva deras historia i vår.

– Det är någonting som i stor utsträckning saknats hittills, menar Carl–Axel Gyllenram, som anser att det samiska kulturarvet är av stor, nationell betydelse.

FOTNOT: De sju biosfärområdena i Sverige är Blekinge Arkipelag, Kristianstads Vattenrike, Vindelälven–Juhtadahka, Voxnadalen, Vänerskärgården med Kinnekulle, Älvlandskapet Nedre Dalälven och Östra Vätterbranterna.

FAKTA:

Detta är ett biosfärområde

Ordet biosfär betyder allt levande på jorden och den miljö det lever i. Det handlar om samspelet mellan människan och miljön. Ett område utnämns till biosfärområde av Unesco, FN’s organ för utbildning, vetenskap och kultur. Ett biosfärområde skall tjäna som ett modellområde där insatser fokuseras på att främja naturvård, samhällsutveckling och utveckling av forskning och utbildning. Lokal samverkan är grunden. Ett biosfärområde formas efter lokala förutsättningar, just därför är varje biosfärområde unikt.

Ett biosfärområde har tre huvudsyften:
Utveckla samhället på ett långsiktigt hållbart sätt,
Bevara biologisk och kulturell mångfald, ekosystem och landskap,
Stödja demonstrationsprojekt, forskning och miljöövervakning.
På det lokala planet ska man sträva efter att på bästa sätt tillämpa dessa syften praktiskt i området och i samverkan med berörda parter.

Källa: vanerkulle.org