Hur kommer morgondagens föreningsliv att se ut?

391
Föreningsmöte på kvällstid i Graningebyn. Foto: Olof Wigren.
Annons

Styrelse, sektioner, medlemmar, verksamhet.

Bilden av en förening är för de flesta ganska traditionell.

Men hur ser morgondagens föreningsliv ut?

Helt klart måste föreningarna anpassa sig till de förändringar som sker i samhället och de utmaningar som kommer i fråga om nya krav, nya behov och ändrade förutsättningar på orten eller i bygden.

Eldsjälar är viktiga och har varit viktiga – men de kan också stå i vägen för andra som vill bidra.

Thorsten Laxvik i Edsele sa på ett seminarium för ett antal år sedan:

”Många föreningar är stendöda, trots att de har eldsjälar. En eldsjäl kan nämligen också vara den som ”stjäl” elden. Ofta är det en person som är rädd för att medlemmarna inte ska göra som han vill.”

Att dela på ansvaret, att delegera uppgifter och skapa engagemang hos så många som möjligt, kommer att bli ännu viktigare i framtiden.

Annons

Det kan vara enklare att lägga många uppgifter på några få, eller för en eller några få att göra mycket – men i längden kan det vara förödande för en förening. Sårbarheten blir stor.

En annan fara är brist på visioner.

Den förening som saknar visioner går i regel på lågvarv och får inte mycket uträttat.

Sätt upp mål och jobba mot dem.

Det är en bra grogrund för framtidstro och att nå bra resultat.

Låt visionerna utgå ifrån de behov som finns och stäm regelbundet av visionerna mot behoven. För behoven kan förändras snabbt.

Målen bör vara högt satta men inte orealistiska. Och tydliga. Helst också mätbara och tidsbestämda.

En övergripande strategi och en väl förankrad värdegrund är andra faktorer som ökar chanserna att bli framgångsrik i en förening, stor som liten.

Sedan får man aldrig glömma bort att starka drivkrafter ofta uppstår eller skapas där det finns g l ä d j e.

Föreningsarbete ska inte bara vara viktigt och betydelsefullt, det ska också bygga på att det känns roligt.

”Det som är roligt hinner man alltid med” finns det många föreningsmänniskor som säger.

Och de ljuger inte.

Det är precis så det är.

I Sverige gör hälften av befolkningen regelbundet ideella insatser av något slag. Väldigt ofta är dessa insatser knutna till föreningar.

Mest aktiva är unga kvinnor med barn, minst aktiva är ensamstående och lågutbildade som bor i större städer.

I morgondagens föreningsliv gäller det att engagera ännu fler människor inte bara från de kategorier som redan idag är mest aktiva.

Hitta bra kommunikationsvägar för att nå dem och använd de sociala nätverk som finns.

Höj statusen för att jobba i föreningen.

Satsa på mötesformer som upplevs som både effektiva och inspirerande – det kan vara helt nyskapande mötesformer i miljöer som bidrar till kreativitet eller en kombination av sådana och traditionella möten.

Var noga med att motivera alla mål som sätts upp, förklara nyttan med dem så att engagemanget kommer naturligt hos så många som möjligt.

Se över ekonomin, analysera intäktskällor och kostnader och försök titta framåt: var finns de viktigaste inkomstkällorna om fem, tio år?

Ge unga människor förtroende att delta i föreningsarbetet, se till att deras insatser känns positiva för deras personliga utveckling och möt dem i deras vardag.

Sist men inte minst; fira framgångar och delmål!

Det ger ökad energi och kan vara en stark drivkraft i sig.