Ådalstunneln och Hammars Pumpstation berättar mycket om en del av Ådalens industrihistoria

1367
Foto: Olof Wigren.
Annons

1964 satsade flera industrier i Ådalen på att anlägga en sötvattentunnel från Hammar till centrala Kramfors. Detta för att klara försörjningen av sött fabrikationsvatten till industrierna utefter sträckan.

Själva hjärtat i anläggningen är sil- och pumpstationen i Hammar. Snart 55 år efter att den invigdes är det som om tiden har stått stilla när man besöker den.

Hammars sil- och pumpstation, och den så kallade Ådalstunneln med sina 17 kilometers sträckning, var en riksnyhet på sin tid och nyfikenheten på den stor när den stod klar.

Arbetet med tunneln startade redan i början av 1961 och sysselsättningsvolymen fram till invigningen motsvarade 105 000 dagsverken.

Allt som allt kostade projektet drygt 42 miljoner kronor.

Vattnet från Ångermanälven pumpas in genom en intagstunnel cirka 500 meter uppströms Hammarbron. Det går via en intagskammare under sil- och pumpstationen upp i en anläggning där bland annat fisk gallras bort – den återförs till Ångermanälven igen – och sedan går vattnet vidare via huvudtunneln.

Då anläggningen byggdes fanns många intressenter från industrihåll.

Fabrikerna i Ådalen hade då tillsammans ett vattenbehov av cirka 3,75 m3/s och kalkylerade med nästan det dubbla inom en överskådlig framtid. Därför dimensionerades allt för en vattenföring upp till 10 m3/s.

Annons

Men ganska snart stod det klart att alla som visat intresse inte skulle ansluta sig till projektet.

Idag är behovet enbart 0,6 m3/s.

Mondi Dynäs är, via olika turer, också ensam ägare av anläggningen och den anda som använder sig av den.

Hammars sil- och pumpstation ligger avsides och besöks sällan, men när den var nyuppförd och i många år framåt kom massor av celebra människor, skolklasser och andra hit för att titta på anläggningen och fascineras av den teknik som då var uppseendeväckande.

Längs med en av innerväggarna finns det jättelika konstverket i scraffito-teknik som skapades av konstnären Pierre Olofsson (se här under).

Foto: Olof Wigren.