MoDo–museet i Moliden är rikt på industrihistoria

476
Rune Hellström visar upp en bild från det gamla sågverket i Moliden med arbetare. Foto: Olof Wigren.
Annons

En köpman från Pommern lade grunden till det som kom att bli det mäktiga skogsbolaget Mo och Domsjö AB (senare MoDo och numera Holmen).

Johan Christoffer Carl Kempe blev ägare av en vattendriven såg vid Moälven 1836. Det och sågverkshistorien ända från Gustav Vasas tid, får man ta del av på MoDo–museet i Moliden.

J.C. Kempe invandrade till Sverige och Stockholm från Stralsund i början av 1800–talet och gifte sig med en dotter till den inflytelserike handelsmannen Johan Wikner i Härnösand. 1836 köpte han ut sin svåger Olof Wikner ur handelsfirman och blev därmed ensam ägare till en vattendriven såg vid Moälven i Moliden.

1865 anlade han en ångsåg i Domsjö. Sågverket i Mo brann ned i mitten av 1800–talet men ett nytt –med fyra ramar och ett kantverk – stod färdigt 1853.

Sedan J.C. Kempe avlidit 1872 bildades Mo och Domsjö AB av hans söner som blev Sveriges största skogsbolag.

En byst föreställande Johan Carl Kempe. Foto: Olof Wigren.

Det förblev i Kempe–familjens ägo ända fram till 1991 då Matts Carlgren avgick som styrelseordförande och bolaget fusionerades med L E Lundbergföretagen.

Efter olika turer bytte år 2000 bolaget namn till Holmen AB och kontrolleras nu av familjen Lundberg, men en liten del av aktiekapitalet och rösterna innehas av Kempestiftelsen.

Noterbart är att familjen Kempe, genom vd:s Frans Kempe, 1895 startade ett ångdrivet sågverk på Norrbyskär utanför Hörnefors där man även byggde upp ett ”idealsamhälle” för arbetarna.

Annons

I den vevan avvecklades det finbladiga sågverket i Mo och såväl vattenhjul som sågramar tystnade för gott. Han tog även med sig nästan 200 personer ut till skären från Mo.

– Vi är mycket glada och stolta över att kunna berätta om MoDo och Kemparna på MoDo–museet, säger Rune Hellström som är en av eldsjälarna i Mo Samhällsförening som ansvarar för verksamheten.

Man förfogar över flera historiska byggnader, bland annat Rättaregården som inrymmer själva museet.

– Här har vi sommartid café och guidningar. Det finns också en historisk stig som man kan gå och nere vid Moälven, några hundra meter från museet, har det  byggts upp en kopia i skala 1:3 av det gamla såghuset.

– I den byggnaden finns det en utställning om både MoDo:s historia och hela den svenska sågverkshistorien från den tid då Gustav Vasa kom till makten, säger Rune som understryker att MoDo:s vagga stod i Mo.

Såghuset i skala 1:3. Foto: Olof Wigren.

1777–79 flyttades sågverket i Söderå till Mo av ägaren Erik Bergvik och redan innan Kempe kom till Moliden hade en H J Tiderman – som tog över sågen efter Bergvik – anhållit om att få bygga ett manufakturverk i Mo, eftersom han trodde sig ha gjort malmfynd i skogen vid Gottne.

Först 1846 blev det dock uppfört och då av J.C. Kempe.

1860 brandhärjades det men byggdes upp på nytt samma år.

1884 lades det slutligen ned.

Sågverkshistorien i Mo går dock så långt tillbaka som till 1500–talet. 1573 startades en kronosåg i Skortsjö på uppmaning av kung Johan III.

Ett historiskt fotografi. Foto: Olof Wigren.