Mariebergs IP från 1937 – en historisk idrottspärla i Ådalen

1938
Mariebergs IP. Foto: Olof Wigren.
Annons

Träläktaren, den fina entrén och all historia som bor här.

Mariebergs IP är absolut en av Ådalens mest klassiska fotbollsarenor.

Och en av de bäst bevarade av dem som inte längre används i föreningsverksamhet.

 

Mariebergs IP från 1937 är makalöst välbevarad trots att det inte längre spelas matcher på den.

Mariebergs sågverk startade 1862 och sysselsatte många människor fram till att verksamheten lades ned 1970.

Redan 1857 stod emellertid Kungsgårdens ångsåg klar.

Kring dessa sågar byggdes det herrgårdar, bostäder och mycket annat.

Annons

Många av de gamla husen är borta, men de som finns kvar vårdas den lokalhistoriska föreningen och det finns massor av bilder och fakta bevarad i en utställning.

Under sågverksepoken kom idrotten att få en central roll. Det byggdes både bandyplan och tennisplan men framför allt bestämdes det i mitten av 1930-talet att det skulle anläggas en idrottsplats för fotboll med en träläktare, på en passande plats i skogen som användes som betesplats för kor.

1937 invigdes Mariebergs IP efter otaliga ideella arbetstimmar.

Det blev en av landskapets bästa arenor. En stolthet för bygden.

Här spelade IFK Marieberg seriematcher till mitten av 1960-talet och den användes sedermera även av Bjärtrå IS, bland annat för ungdomsfotbollen i populära Myriaden.

Idag är vägen upp till Mariebergs IP ganska knölig och det är inte alldeles enkelt att ens hitta den, men väl framme går det att beskåda en arena som bevarats väl. Träläktaren är i fint skick och gräset på planen klipps regelbundet av personal från den lokalhistoriska föreningen.

Att kliva in genom entrén och ställa sig mitt på planen, höra fåglars kvitter och suset av vindarna i träden skapar en stämning som är mycket speciell.

Blundar du kan du för ditt inre nästan höra ljudet från forna tiders matcher och jublande publik.

En av dem som betytt mycket för både IFK Marieberg och Mariebergs IP var Seth Eriksson, som spelade i laget och var med om att sköta anläggningen fram till sin död för några år sedan.

En av hans stora drömmar var att det återigen skulle spelas fotboll på Mariebergs IP igen.