När ingen annan gör det som måste göras, gör landsbygdens folk det själva.
Så har det ofta varit, så är det fortfarande och så kommer det att vara i ännu högre utsträckning i framtiden.
När service, skolor och viktiga verksamheter hotas, när kommunerna saknar pengar, står hoppet till föreningarna och landsbygdskämparna. De håller orter och bygder levande, genom samarbete, hårt arbete och kreativa lösningar.
Det har skett i Docksta, Edsele, Myckelgensjö och Viksjö och på många andra håll i Ångermanland.
Landsbygdskämparna, deras vardag och livet på de små orterna är viktiga att skildra. För att inspirera andra, för att de förtjänar att bli sedda, för att motverka utanförskap och för att det de gör är fantastiskt viktigt.
Jag älskar att åka runt i landskapet, till platser långt utanför städerna, till människor som vill leva hållbart, bo kvar där de är födda och uppvuxna och som fattar beslut och gör insatser som gör stor skillnad för både dem själva och för andra.
Jag skulle vilja göra det ännu oftare och skriva ännu mer om dessa människor och jag hoppas att jag kommer att kunna göra det också. Det är min ambition och det vore att ge det jobb som är mitt, journalistens, ännu större innehåll och mening.
Just nu jobbar jag på en reportageserie om landsbygdskämpar och har du tips på sådana, maila mig på olof@mmow.se.
Utan landsbygdskämpar skulle Ångermanland förlora en stor del av sin själ.
Det får inte ske.
Vi behöver en levande landsbygd och en av de vackraste företeelser som finns är när människor på landsbygden samverkar för utveckling, mot avveckling.