Dokumentärfilmaren Mats Gabrielsson gör film om gamla sågverksepoken i Lugnvik

308
Mats Gabrielsson. Foto: Olof Wigren.
Annons

Dokumentärfilmaren Mats Gabrielsson i Stockholm har gjort flera filmer genom åren.

Ett av hans kommande projekt heter ”Morfar och fabriken” och handlar om sågverksepoken i Lugnvik, Ådalen.

– Jag började filma på detta projekt så smått redan 2013. Mest för eget bruk då jag gjorde avstickare till Lugnvik på väg mot Dorotea och Hoting för ett annat projekt.

Mats besökte ruinerna av Hallstanäs träsliperi som sedan barndomen fångat hans intresse.

– Sedan dess har projektet vuxit och jag började förstå att filmen kan bli intressant även för den stora allmänheten då det handlar om den svenska kulturhistorien som jag tror är viktig att skildra med filmmediet.

2014 träffade Mats eldsjälen PO Sjödin på Lugnviksbilder.

– Jag fick äran att använda mig av deras samling fotografier från Lugnvik med omnejd som de samlat in från privatpersoner genom åren.

Mats morfar hette Torsten Sjölund.

Annons

Han föddes 1906 i Björknäs utanför Kramfors och gick bort 1992 i Lugnvik några mil därifrån.

Torsten Sjölund blev 86 år gammal.

– Morfar arbetade hela sitt liv på samma företag, Björkå AB. Det ägdes av familjerna Norberg och Hedberg, en lokal industridynasti som etablerades i slutet av 1800-talet.

– Morfar var en arbetare ur den gamla stammen. De som började få rättigheter att långsamt bygga upp en landet. Han började arbeta redan som 11-åring. Först som stabbläggare tror jag sen lite mer avancerade uppgifter.

Mats fortsätter:

– Som barn stod vi ofta på sommarloven och fiskade vid resterna av de kajer där det en gång varit liv och rörelse vid det gamla träsliperiet. Båtar, färjor och fartyg hade under många år kommit och gått in i fjärden från orter längs Ångermanälven eller fjärran länder. Sjömän med exotiska utseenden gästade ofta något kafé i Lugnviksbacken vid sågverkssamhället tvärs över viken eller promenerade upp längs Hallstanäsbacken kantad av hyreskaserner som bolaget ägde, där barnen storögt kikade ut från köksfönstren.

Mats mormor och morfar ägde ett egnahemshus vid slutet av vägen, inte långt ifrån träsliperiet där morfar arbetade nästan hela sitt yrkesverksamma liv. Från 1922 fram till 1967, då bolaget lade ner verksamheten.

– Många år senare stod jag på samma plats, vid bryggor som förmultnar och fabrikslokaler där taken rasar in och väggarna spricker.

– Jag inser behovet av att dokumentera inte bara denna fabrik som sågs vara en av de finaste i hela Ådalen, utan också den här tiden som var viktig för Ångermanlands befolkning men som samtidigt blev dess bittra öde med den stora sågverksdöden med avfolkning som följd. Jag inser att tiden tar oss allt längre bort från de minnen som varit en viktig del i den svenska industri- och kulturhistorien.

– När jag står vid stranden vid Gålån fantiserar jag hur en ung morfar tillsammans med hans pappa, min morfars far, sätter sig i ekan för att ro över sundet till fabriken. Hur dom kom gående nedför grusvägen från hemmet uppåt skogen och kanske småpratade om livet stort som smått. Morfar hade fem syskon, två systrar och fyra bröder, alla konstnärligt lagda. Morfar spelade fiol och var ute vid dansbanorna som det fanns lika många av som sågverk längs älven. Och det fanns många. Inom några mil från Lugnvik fanns strömnäs sågverk, Sulfatfabriken i Frånö.

Mats har ofta undrat över sin dragning till bygden.

– Vilka är banden som knyter en till en plats? Är det en längtan efter något? Kanske att känna sig hel? Sin historia som på olika sätt speglas i yttre händelser, genom andras liv, som ett nät där drömmar och minnen bär på fragment av livsbilder?

– Med filmen vill jag söka mig genom historien för att knyta fast den i nuet. Jag har Mauritz Edström som inspiration och boken ”Mitt Ådalen” där han varvar en reportageresa i sin gamla hembygd med personliga reflektioner, säger Mats som uppger att han har en klassisk arbetarbakgrund.

Filmandet och berättandet har fått en allt större plats med åren.

– I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet gick jag olika film- och mediautbildningar för att lära mig hantverket. Men mest har jag nog lärt mig av mina erfarenheter och misstag.

– Jag brinner för frågor som rör demokrati och yttrandefrihet. Jag vill gärna veta vad som är sanningen bakom olika frågor. Jag har genom livet haft ett vänsterorienterat perspektiv, men jag undrar vad vänstern egentligen står för idag. Den vänster som min morfar och hans generation verkade inom rörde ju sig kring mycket konkreta frågor som arbetsrätten, arbetsmiljö, arbetstid och ackorden. Att vara organiserad fackligt var mycket viktigt. Där har mycket förändrats, säger Mats Gabrielsson.